Undvik överhettning i klassrum

Det är ingen tvekan om att den fysiska utformningen av klassrum kan ha en positiv eller negativ inverkan på barns studieresultat. En av de viktigaste faktorerna som identifierats i studier under de senaste decennierna är vikten av konsekvent värmekomfort.

Forskare har studerat det optimala temperaturintervallet i förhållande till bättre inlärningsresultat under de senaste decennierna. De har upptäckt att när temperatur och fuktighet ökar rapporterar eleverna större obehag och deras prestationsförmåga försämras med minskad koncentrationsförmåga.

Gratis E-bok  Bygga bättre skolor  Ladda ner den här e-boken och gör en djupdykning i de sex designelementen som  arkitekter kan använda för att designa framtidens skolor. Ladda ner nu

Höga inomhustemperaturer i klassrummet har också varit förknippade med högre förekomst av huvudvärk och irritation i ögon, öron, näsa och hals. Höga luftfuktighetsnivåer kan bli grogrund för mögel. Att ha mögel kan orsaka eller förvärra en rad hälsoproblem, till exempel astma.

I Europa har alla länder en policy för lägsta inomhustemperatur i skolklassrum. Dessa anges i lagstiftningen eller standarder. Dessa minimikrav varierar från land till land och även efter säsong. Minimikraven brukar variera mellan 17 °C och 20 °C. Färre europeiska länder har standarder för högsta temperatur i klassrummen. För dem som har det varierar detta mellan 22 °C och 29 °C.

Vid moderniseringen av äldre skolor och i nybyggda skolor är goda värmeförhållanden en viktig aspekt som kan uppnås genom att inkludera energieffektiv teknik som naturlig ventilation, solskydd och intelligent byggdesign.

Ventilation

Kylning med naturlig ventilation under dagen kan enkelt uppnås genom att fönster och takljus öppnas. Dock är det få skolor som använder sig av nattventilation. Nattventilation innebär att sval nattluft används för att sänka temperaturen i en byggnads termiska massa (väggar, golv, möbler osv.). Detta för att mindre energi ska behövas för att kyla byggnaden nästa dag.

Oviljan att kyla byggnader på natten beror antagligen på säkerhetsaspekten och risken för dåligt väder när ingen finns där för att stänga fönster och takljus. En lösning skulle vara att installera fönster och takljus som kan öppnas lite grann för att släppa in kall luft, samtidigt som inkräktare eller regn förhindras från att komma in.

Andra lösningar

I länder där temperaturen regelbundet når upp till 30 °C eller högre under sommarmånaderna, kanske naturlig ventilationskylning inte är tillräckligt för att hålla temperaturen i klassrummet på en behaglig nivå.

I sådana fall rekommenderas ytterligare kylaggregat som takfläktar och luftkonditioneringsaggregat.

Fältstudier visar dock att människor i naturligt ventilerade byggnader accepterar högre temperaturer (de Dear och Brager, 1998). Detta beror på att kroppen anpassar sig till omgivningen genom ett fenomen som kallas adaptiv termisk komfort. För att det ska fungera effektivt är det viktigt att människor kan anpassa sina kläder fritt och kunna öppna fönster efter behov. På så vis kan värmekomfort uppnås i ännu varmare klimat, enbart med naturlig ventilation, solskydd och intelligent byggnadsdesign.

Oavsett hur det uppnås är värmekomfort i klassrummen avgörande för barnens välbefinnande och i slutändan för goda studieresultat. Precis som gröten i den klassiska barnsagan om Guldlock och de tre björnarna, ska temperaturen inte vara för varm och inte för kall, utan alldeles lagom.

Källor

  1. de Dear och Brager (1998). Developing an Adaptive Model of Thermal Comfort and Preference. ASHRAE Transactions