Stimulera barn med skoldesign och arkitektur

Skolor är komplexa miljöer, där ett brett spektrum av faktorer samspelar för att bestämma vilken erfarenhet barnen kommer att ha, oavsett om de är fysiska, intellektuella eller sociala.

En fråga som pedagoger och beslutsfattare ständigt kämpar med är vad som gör att en skola lyckas mer än en annan?

Om vi ser bortom de mer uppenbara aspekterna som tillgängliga resurser, socioekonomi osv. kommer flera olika faktorer fram. En sak som tycks vara tydlig är att utformningen av själva skolbyggnaden har en viktig roll i att skapa bästa möjliga inlärningsmiljö för barn.

Gratis E-bok  Bygga bättre skolor  Ladda ner den här e-boken och gör en djupdykning i de sex designelementen som  arkitekter kan använda för att designa framtidens skolor. Ladda ner nu

Hur mycket är för mycket?

Skolor måste vara stimulerande miljöer för studenter, men hur mycket stimulans är för mycket? Studier av hur pubar är designade i Storbritannien har visat att en överraskande andel våldsamt eller störande beteende faktiskt kan undvikas genom att implementera rätt arkitektoniska och inredningsrelaterade strategier. För många starka färger visade sig förstärka de här beteendena på brittiska pubar.

Liknande resultat gäller även för skolor. Studier visar att skolor kan förbättra elevernas resultat genom att fokusera på de visuella förhållandena i klassrummet. Detta kan innefatta klassrumsdesignens komplexitet, färgerna som används i inredning, hur mycket information som visas, en känsla av ordning jämfört med stök, ljuskvalitet osv.

Barn kan lätt bli överstimulerade av ljusa färger och fullspäckade utställningar, men ett enkelt vitt rum utan intryck är inte heller lösningen. Barn behöver utrymmen där de kan koncentrera sig, men de behöver också stimulans som väcker nyfikenhet och uppmuntrar till lärande.

Akademiska studier verkar stödja detta. Godwin och Fisher (2014) visade att barn i miljöer med "låg visuell distraktionsnivå" tillbringade mindre tid med att inte arbeta med sin uppgift och fick högre resultat än barn i miljöer med "hög visuell distraktionsnivå". Den fann också att resultaten var högre i sparsmakade klassrum än i klassrum med mycket dekorationer.

Read et al (1999) fann dock att olikartade utrymmen med olika takhöjder och väggfärger främjade samarbetsbeteende, även om effekten kunde vara kontraproduktiv om utrymmet blev för komplext. Det verkar som att det krävs en viss balans.

Måttlighet inom klassrumsdesign

Clever Classrooms-studien (2015)¹ tittade på effekterna av klassrumsdesign på 3 766 elever i 153 klassrum i olika skolor över hela Storbritannien. Den fann att stimulansnivån i klassrummet, med hänsyn till komplexitet och färg i klassrummet, stod för cirka en fjärdedel av den totala effekten på resultat som kan hänföras till klassrumsdesign. Den visade också att en alltför hög eller låg nivå av komplexitet skapade sämre inlärningsförhållanden och därför var en medelnivå av visuell komplexitet optimal.

Hur kan vi uppnå denna optimala stimulansnivå? Clever Classrooms-studien rekommenderar följande:

  • Planlösningen ska vara tillräckligt visuellt varierad för att fånga elevernas uppmärksamhet, samtidigt som det ändå finns ett visst mått av ordning. Komplexiteten kan ge positiv stimulans, så länge som känslor av stök eller oordning undviks.
  • Visuella visningsytor på väggar ska vara väl utformade och organiserade, och 20–50 % av väggutrymmet bör lämnas tomt.
  • Att placera utställningsmaterial på fönster bör undvikas om möjligt på grund av att ljuset går förlorat.

Färger då – är ljust bäst?

Den som har barn, eller har tillbringat tid med dem, vet att de utan tvekan dras till klara färger. Färgerna bör dock användas på ett smart sätt i klassrum. Jalil et al (2012) undersökte till exempel hur olika färger påverkar arbetsprestationer, orsakar vissa beteenden, skapar negativa eller positiva uppfattningar och påverkar humör och känslor. Deras slutsats var att färgglada miljöer har betydande effekter på både elevernas inlärning och deras välbefinnande.

I Clever Classrooms-studien bedömdes färgelementen efter färger med låg ljusstyrka (vitt/blekt) och hög ljusstyrka (rött/orange). Stimuleringen från användningen av färg visade sig vara optimal på en medelnivå.

Lagom är bäst

När det gäller att utforma klassrum verkar det alltså som att det är den gyllene medelvägen skolan bör sträva efter. Naturligtvis bör klassrum aldrig vara färglösa och tråkiga, barnen är där för att utforska och lära sig. Samtidigt måste överstimulering undvikas. Klassrum ska ge en känsla av balans och ordning om vi vill ge våra barn de bästa förutsättningarna. Arkitekter ska samarbeta med forskare, lärare och skolledare för att designa de bästa möjliga inlärningsmiljöerna i framtiden.

Källor

  1. Clever Classrooms (2015), Summary report of the HEAD project, University of Salford, Manchester
  2. Godwin och Fisher: Visual Environment, Attention Allocation, and Learning in Young Children: When Too Much of a Good Thing May Be Bad. 2014
  3. Read et al: Impact of Space and Color in the Physical Environment on Preschool Children’s Cooperative Behavior, Environment and Behavior. 1999
  4. Jalil et al: Environmental Colour Impact upon Human Behaviour: A Review. 2012.