Klassrumsdesign: En arkitekts guide till att skapa elevdelaktighet i klassrum

Att ge unga skolbarn en känsla av delaktighet i "deras" klassrum främjar självkänslan och ansvarskänslan. Det har även visat sig förbättra studieresultatet.

Den senaste stora vågen med skolbyggnation i Europa var under 1970-talet. Därför behöver de flesta skolorna nu renoveras. Sedan skolorna byggdes på 1970-talet har många studier om hur skolans fysiska miljö, speciellt utformningen av klassrum, påverkar elevernas inlärning genomförts.

HEAD-projektet är en sådan studie (2015)¹. Studien undersökte 153 klassrum från 27 olika skolor över hela Storbritannien. Undersökningen visade att klassrummets fysiska utformning kan påverka barnens inlärning med upp till 16 % samt rekommenderar att förbättringar av klassrumsdesign, såsom mer naturligt dagsljus, bättre ventilation och förbättrad akustik är centralt för inlärningen.

HEAD-projektet studerade också effekten av SIN-designprinciperna – stimulering, individualisering och naturlighet – om barns inlärning.

Det visade sig att en fjärdedel av ovannämnda variation i inlärning berodde på individualisering (eller bristen på det) i klassrum. Barnens studieresultat förbättrades med andra ord markant i klassrum där de kände delaktighet och där klassrummet i sig gav möjlighet till olika inlärningssätt.

Gratis E-bok  Bygga bättre skolor  Ladda ner den här e-boken och gör en djupdykning i de sex designelementen som  arkitekter kan använda för att designa framtidens skolor. Ladda ner nu

Främja delaktighet i klassrummet

Fysisk och psykologisk forskning tyder på att personanpassning av utrymmen är en viktig faktor för utvecklingen av en persons identitet och självkänsla. Flera studier har också funnit att trivsamma och personliga utrymmen är bättre för att absorbera, memorera och minnas information.

Klassrum där barn kan visa egna projekt, konstverk osv. har också visat sig främja ett ökat deltagande och engagemang i inlärningsprocessen.

I Clever Classrooms-rapporten, sammanfattningsrapporten för HEAD-projektet, tas en rad viktiga faktorer upp. Dessa faktorer är viktiga för att hjälpa barn att identifiera sig med "deras" klassrum. Några av rekommendationerna i rapporten är:

  • Klassrummet bör ha en distinkt rumsdesign eller egenskaper som gör att barnet känner sig hemma omedelbart.
  • I klassrummet bör det finnas möjlighet att visa upp barnens arbete på väggar och särskilda utställningsbord.
  • Klassrummet bör innehålla personliga element som namnmärkta klädhängare, skåp eller lådor för varje elev.
  • Skrivbord och stolar ska vara bekväma, intressanta och ergonomiska utifrån barnens ålder och storlek.

Skapa flexibilitet

Alla klassrum kräver en viss flexibilitet för att tillgodose olika inlärningssätt.

Några av rekommendationerna är:

  • Tydligt definierade avskilda områden eller avskilda rum.
  • Varierade planlösningar för att skapa en mängd olika aktivitetsområden för yngre elever. För äldre elever är mer fyrkantiga och större rum mer effektiva.
  • Ha tillräckligt med och tillgänglig förvaring.
  • Stora, tillgängliga väggytor gör att det går att informera och visa upp elevernas arbete på ett flexibelt sätt.
  • Olika inlärningszoner för lekbaserad inlärning för yngre barn, med tydliga vägar mellan zoner.
  • Flexibel placering av bänkar och möbler.

Barn tillbringar mer tid i skolan än på någon annan plats, bortsett från deras hem. I genomsnitt tillbringar barn cirka 200 dagar per år i skolan. 70 % av tiden tillbringas i klassrum. Att göra dem delaktiga i "deras" klassrum och ge dem flexibla inlärningsmiljöer borde vara en integrerad del i all skoldesign, nu och i framtiden.

Källor

  1. Clever Classrooms (2015), Summary report of the HEAD project, University of Salford, Manchester