De 6 viktiga designelementen i skoldesign

Har du någonsin tänkt på att 64 miljoner europeiska barn tillbringar mer tid i skolan än någon annanstans bortsett från sitt eget hem? 

Totalt sett är barn i skolan cirka 200 dagar om året, vilket motsvarar nästan ett helt år i ett klassrum under grundskoletiden1. Hur designar vi hälsosammare klassrum som ger mer stöd åt fantastiska studieresultat?

Detta är en fråga som kanske är viktigare än någonsin då byggnationer och renoveringar av skolor i Europa är på uppsving, något som inte har upplevts sedan 1970-talet. Detta anses vara en enorm möjlighet för både arkitekter och lärare att ompröva hur inlärningsmiljöer, framförallt den fysiska miljön, ska vara utformad för att få en positiv inverkan på inlärningen.

Gratis E-bok  Bygga bättre skolor  Ladda ner den här e-boken och gör en djupdykning i de sex designelementen som  arkitekter kan använda för att designa framtidens skolor. Ladda ner nu

Ny forskning

Professor Peter Barrett och hans team av skoldesignexperter vid University of Salford, Storbritannien, uppvisar i ny forskning tydliga bevis på att väl utformade grundskolor kan öka barnens studieresultat i läsning, skrivning och matematik.

I deras banbrytande studie, HEAD-projektet (Holistic Evidence and Design)1, konstaterade dem att skillnader i klassrummets fysiska egenskaper förklarade 16 % av variationen i inlärningsresultaten över ett år för de 3 766 elever som ingick i studien. För att klargöra; ju bättre klassrummet är utformat, desto bättre studieresultat uppnår barnen.

De viktiga designelementen

Resultaten som presenteras i HEAD-studien visar att vissa designelement i klassrummet är avgörande för attförbättra inlärningen. Dessa är

I denna studie är det första gången som tydliga bevis tagits fram på vilken effekt den övergripande utformningen av den fysiska inlärningsmiljön har på människor. Tidigare har specifika aspekter som luftkvalitet studerats, men hur all aspekter vid utformningen av inlärningsmiljön påverkar människor i verkliga miljöer har hittills baserats på magkänsla och önsketänkande.

Under tre år utförde forskare i HEAD-projektet detaljerade undersökningar av 153 klassrum från 27 olika skolor. De samlade även in resultatstatistik från elever som studerade i dessa miljöer.

Betydelsen av sensoriska faktorer

Studien belyser ett brett spektrum av sensoriska faktorer och använder statistisk flernivåmodellering för att isolera effekterna av klassrumsdesign från andra faktorer, som eleverna själva och deras lärare.

Som forskarna påpekade i rapporten: "Överraskande nog verkar övergripande faktorer i skolan (t.ex. storlek, navigationsvägar, specialiseringsanläggningar, lekplatser) inte vara alls lika viktiga som utformningen av de enskilda klassrummen. Budskapet är att först och främst måste varje klassrum vara väl utformat. "

Nedan hittar du praktiska riktlinjer för hur du implementerar HEAD-resultaten i ditt nästa inlärningsmiljöprojekt.

Medan du läser de här riktlinjerna kan du även fundera på hur dessa konstruktionsprinciper (för optimala studieresultat) också kan tillämpas på andra typer av byggnader. Till exempel för att skapa bättre vårdanläggningar, bättre arbetsplatser och bättre bostadsområden.

Källor

  1. SINPHONIE final report
  2. Clever Classrooms – sammanfattande rapport från HEAD-projektet